Ett företags kassaflöde brukar ofta anses som en mer ”ärlig” bild av hur verksamheten mår. Som med de flesta sådana former av klyschor finns det ett uns av sanning bakom det. Oftast är det mycket enklare att mixtra med olika poster i resultaträkningen än det är i kassaflödet. Men det finns fall där kassaflödet blir artificiellt boostat, och det är hos företag som är serieförvärvare.
Vi kan använda det närmsta exemplet som finns tillhands för den här bloggen för att åskådliggöra detta, nämligen Alltele. För första halvåret 2011 redovisar man ett kassaflöde från den löpande verksamheten om tkr 41 821 (27 242). Omsättningen låg på 243 078 (171 136). Som en jämförelse hade Bahnhof ett kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital om 22 349 med en omsättning på 148 253. Samtidigt ligger EBT på 5847 respektive 18 773 (eftersom de kommer att ha markant olika skattesatser för året använder jag resultatet före skatt av jämförelsehänsyn). Båda företagen har dock negativt kassaflöde under perioden efter att finansierings- och investeringsbiten är tagen, även om man tar hänsyn till den givna utdelningen.
Hur kan det komma sig att det är så stora skillnader i kassaflödets andel av omsättningen för de båda företagen samtidigt som förhållandet mellan resultat och omsättning är det omvända? Anledningen till det står att finna i posterna på de nedre raderna i kassaflödesanalysen.
Allteles kostnader för investering i immateriella anläggningstillgångar (det vill säga förvärv av företag och kundstockar) hamnar på raden under kassaflödet från den löpande verksamheten och belastar förstås inte denna. Däremot kommer kassaflödet och fordringar från de kunder som man övertagit att direkt gå in i den löpande verksamheten. Framförallt med kundfordringarna blir obalansen väldigt tydlig: kostnaderna som tagits för dessa fordringar har tagits av en annan entitet (det vill säga det nu uppköpta företaget före uppköpet) och således finns inget korresponderande utflöde i kassaflödesanalysen. Fordringen går därför rakt in i kassaflödet utan att kostnaderna för försäljningen syns där. Förvärvar man då många företag över lång tid får man kontinuerligt den här typen av boostar och kassaflödet från den löpande verksamheten blir aldrig normaliserat. Följaktligen är den faktiska kvaliteten på intjäningen i kärnverksamheten hos serieförvärvare otroligt svår att utröna.
Innan vi kommer ner på de nedre raderna är alltså allt detta ”gratis”. Om det inte är så att man emitterar aktier för att finansiera sitt köp, förstås. Då det blir ”gratis” för hela verksamheten utöver eventuella emitteringskostnader. Förvänta er alltså en rejäl boost i kassaflöde/omsättning-ration i Allteles Q3-rapport efter att förvärvet av Ventelo, vilket kan medföra upp till 25% utspädning, har fått full effekt.
Avslutningsvis kan man fråga sig hur korrekt det är att lyfta fram kassaflöde från den löpande verksamheten på första sidan i sina rapporter när hela ens affärsidé bygger på att växa genom förvärv. Då kan man tycka att förvärvens kostnader rimligen borde vara en naturlig del av verksamhetens kostnader, varför dessa borde visas väl så tydligt. Men det ser förstås inte lika snyggt ut.
